Ett annorlunda restaurangbesök

För att fira mitt färska körkort bestämde Bente o jag oss för att äta på nyöppnade Texas Longhorn på Enebyängen. Det var en väldigt annorlunda upplevelse.

Först stod vi utanför och väntade på att de skulle öppna, sen stod vi i kö och väntade på att bli tilldelade ett av alla tomma bord i lokalen. Hovmästaren tog god tid på sig med varje kund och pratade länge och väl med dem. Ganska många av oss som stod i kön vände och gick efter en stund. Några fler gick efter att hovmästaren meddelat att det skulle ta minst 30 minuter att få in maten på bordet.

Efter ett tag fick vi iallafall ett bord samt en ung, tuggummituggande servitris som tog vår beställning. Drickan kom hyfsat fort och jag hade sanbbt druckit upp mitt vatten och halva Bentes med. Sedan fick vi vänta länge på att få kontakt med servitrisen igen. Under tiden fortsatte kön i ingången att växa. Hovmästaren tog lika lång tid på sig med varje kund.

Två glas vatten senare kom hovmästaren fram till oss och frågade om han kunde få be oss om en tjänst. Han lovade att bjuda på maten om han fick flytta oss till ett annat bord. Jag tyckte att det var lite märkligt att sitta två stycken vid ett bord för fyra när det fanns andra, mindre bord i lokalen. Vi övervägde förslaget och självklart tackade vi ja. Sen dröjde det inte länge (kanske 20 minuter till) innan maten kom. Den var god men hade hunnit kallna.

Vi hade trevliga bordsgrannar och vi hade roligt åt stället och pratade en del om de stackars oerfarna servitriserna och åt att det stod fem stycken runt kassapparaten och alla väntade på sin tur att slå in beställningen eller summan. När grannen äntligen skulle få betala så fick hon kortläsaren i handen och fick slå in summman själv! Det kändes lite märkligt.

När det var vår tur att få betala så nämnde jag för servitrisen att hovmästaren lovat att vi inte behövde betala för maten. Sen hände det inget på väldigt länge, så jag passade på att besöka "karamellhuset" för att lätta på blåsan som bebistjejen i magen använder som studsmatta.
När jag var klar stod Bente vid utgången och väntade på mig. Vi behövde inte betala för drinkarna heller. Då gick vi till Coop mitt emot och köpte två matkassar fulla med varor för det priset som middagen antagligen skulle ha gått på.

Som sagt, det var ett annorlunda restaurangbesök :-)