Babyshower

Bente har, förutom att möblera om, även haft fullt upp med att anordna en babyshower för mig och detta helst utan att jag ska veta för mycket.

I torsdags, den 6 januari, var det så dags. Nu hade ju många av gästerna råkat försäga sig när de pratat med mig så jag visste vilken dag det var. Men det var lika bra, för då kunde jag ju förbereda mig lite, så jag inte såg ut som ett troll när jag kom dit! Bente hämtade mig och Oscar vid två-tiden på eftermiddagen. Då snöade det som attan. Oscar fick skjuts till en kompis där han skulle sova över. Efter det svängde vi upp mot Mörby, vilket gjorde mig något konfunderad då jag trodde mig veta vart själva babyshowern skulle äga rum. Då fick jag order om att sätta på mig ögonbindel [bestående av en mask man har för ögonen när man ska sova-garanterat obekvämt kan jag ju säga ;)]. Bente körde en massa kringelikrokvägar innan vi slutligen kom frma. Först tyckte jag det var ganska skönt att åka bil och mådde faktiskt inte ett dugg illa trots att jag inget kunde se. Men på slutet kändes det som om vi åkte på en skogsstig, då började jag fundera lite på om hon skulle släppa av mig mitt ute i skogen nånstans...
Dessutom höll hon på att backa och köra lite fram och tillbaka och då började jag känna mig lite smått konstig i skallen.

Till slut var det äntligen dags att kliva ur bilen. Mitt i en snödriva! Tur att Bente höll mig under armen! Sen hörde jag på avstånd och liksom kände att det var en annan människa i närheten som öppnade en grind. Då började Bente sjunga ganska högt för att överrösta det lilla ljud som den här personen gav ifrån sig. Jag trodde att det kanske var min storasyster Torunn, men det var det tydligen inte. Sen skulle vi gå upp för några trappor. Då blev jag tvungen att stanna för att jag fick sammandragningar. Trappor och jag kommer inte så bra överens nu under graviditeten. Då började det ringa. Först på Bentes telefon och sen på mig i min ficka. Jag tror att Bente sms:ade någon för hon stod kvar även efter att jag var redo att fortsätta. Jag hade mina aningar om vart vi var, men riktigt säker blev jag inte förrän vi gick upp för de andra trapporna och det var buskar på min sida som jag gick in i hela tiden. Den andra grejen som fick mig att bli ännu mer säker på min sak var ljudet från glasrutan när hon knackade på dörren. Sen, när vi kom in sträckte jag automatiskt ut höger hand för att ta stöd mot väggen jag visste fanns där, när jag skulle ta av mig skorna. Var på väg fram för att hänga av mig jackan på kappställningen som borde finnas där, men någon vänlig själ befriade mig från den innan.

Så famlade jag med handen efter trappräcket, men någon tog min arm och en annan person tog mig under andra armen. Minns inte hur, men jag kände igen Maria W (min styvmor) och sa hej och sen blev jag lite fundersam över att de förde in mig i köket direkt efter att jag kommit upp för trapporna. Fast i dörröppningen till vardagsrummet fick jag ta av mig ögonbindeln och blev aningens chockad då jag såg alla människorna som samlats där. Hade helst velat gå fram och krama om dem allihop, men fick stränga order av Sara att gå och sätta mig i en fåtölj som de hade reserverat åt mig. Jag var aningens virrig och chockad så några namn försvann i röran i skallen på mig. Det låg en hög med presenter på golvet framför fåtöljen och jag såg att det stod familjen Engberg på ett utav dem. Kunde för mitt liv inte komma på vilka de var. Sen ramlade Helen C's namn bort från skallen och jag kunde bara komma på familjens efternamn...

Torunn hade anordnat jättefina lekar och Bente och Mette hade fixat och trixat jättemycket kring det hela. Bente hade haft sisyfos-jobbet att fixa namn och telefonnummer samt försöka välja ut vilka som jag skulle vilja se där och sen kontakta dem osv... Hon visade mig den jättefina hemsidan hon hade gjort inför eventet. Den var otrolig tycker jag!!

Jag blev också väldigt glad över att se Eva där! Det hade jag inte förväntat mig då det faktiskt var hennes 12-årsdag!

Det är svårt att sammanfatta en så stor grej och jag kan ju inte nämna alla vid namn heller, men jag kan ju säga att jag blev jätteglad över att se så många där som jag inte har träffat på evigheter!! Särskilt överraskad och glad blev jag då mina två bästa kompisar från barndomen dök upp som jag inte har träffat på åratal!! Den ena hade med sig sin supercharmiga son och den andra sin kamera där hon visade mig bilder på de flesta av sina husdjur (bl.a en papegojunge, fyra råttor och två hundar). Hon jobbar som veterinär så det kanske inte är så konstigt att hon har så många husdjur ;).

Vill passa på att tacka för alla enormt fina presenter jag/vi fick!! En bedårande liten rosa kjol bl,a (ja, Marita, jag ska leta efter lila strumpbyxor, jag lovar! ;)]. Fläckborttagningsmedel fick vi också och det är nog inte helt fel när man tänker på storleken och det som hör till när en sån liten människa kommer till jorden.

Torunn hade varit väldigt smart och fixat presentkort till vinnarna i de olika lekarna. Det var ganska kul när en av våra kompisar som födde en liten dotter för inte så länge sen, vann två timmars barnpassning (dvs hon skulle vara barnvakt åt oss, haha). Tyvärr lär väl hon vara nere i Skåne när vi vill utnyttja denna grej, så det blir en lång resa för lite nöje ;). Jag kommer inte ihåg allt vad de vann, jo en kompis vann att hon skulle städa hos oss när vi behövde det! Jag tycker att Torunn verkligen tänkt till vad gällde de här presentkorten! :-)

Vill avsluta med ett stort tack till alla som kom och de som tänkte men inte kunde komma! Sist men inte minst vill jag tacka min underbara fru och hennes syster Mette som fixat och trixat så jättemycket med allt mitt under ommöbleringen!! Jag är rörd, tacksam och jätteglad över att ni gjort detta för mig! Tack Bente min älskling för allt du gör och har gjort för mig! Tack Mette för att du hjälpt oss så mycket genom åren och för allt möjligt som jag inte kommer på just nu! :-)
TACK!!!!