Söndagen den 15 mars gick vi upp tidigt Bente o jag (AM) för att ta oss upp till Kungsberget. Vi lämnade ett gråmulet Stockholm bakom oss och bytte det mot en klarblå himmel med solsken. Det var lagom mycket folk i backarna. Lite irriterad blev jag dock på att det verkade sitta någon bakom varje krön i den svarta backen. Om man vet med sig att man inte klarar den svarta backen utan att kana sig ner på rumpan, har man inget där att göra tycker jag! Hårda ord men det är svårt att njuta av åkningen när man hela tiden måste väja för mänskliga hinder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar